Wednesday, March 14, 2007

Insomnia

Hej Diana.

Någon knackade på min dörr i natt. Vet inte vad det rörde sig om, men jag var oförmögen att resa på mig. Något slags halvvaket drömtillstånd. Paralyserad under lakanen, blicken i taket. Det kan förstås ha varit på dörren mittemot. Jag drömmer om lång, avslappnad sömn.

Har ägnat hela dagen åt en enda mening: In a recurring dream of mine I drive through my old neighbourhoods; the woods, the school and the river. Vet inte varför, men jag får ingen rätsida på den. Det är något konstigt med den, eller så är det något konstigt med mig. Har suttit en hel dag, från grådisig morgon till orangegul kväll, och stirrat på en och samma mening. En hel dag har smugit förbi. Och så har mina händer börjat skaka. Nästa mening lyder: Everyone's present, yet no one's there.

Vi närmar oss deadline, jag ser ljuset i slutet av tunneln ... eller om det är ett godståg. Tally-ho.





Tally-ho, tally-ho ikväll ska jag äta en dront. Om du har vägarna förbi kan jag rekommendera de chevrefyllda lammfärsbiffarna.

Alkohol: 1/2 fl vin i smyg
Mänsklig beröring: Nichts

Tuesday, March 13, 2007

In diesem ort

Hej Diana.

Jag fick paketet och skivorna av James igår. Allt ser snyggt ut. Korrekturläser och korrigerar, redigerar och dricker kaffe. Du skulle se mitt skrivbord, det är papper överallt.

Var uppe halv fem i morse och arbetade. Sedan tog jag min morgonpromenad medan det ännu var folktomt ute. Liggande solsken över floden, blåskimrande vatten, en traktormotor som puttrar monotont vid något lager, strandfåglar som flyger två och två. Jag börjar gilla det här stället. Det är bara nätterna som är besvärliga, med alla spöken och vanföreställningar. Men så länge man sover som man ska, går det bra.

Sitter vid skrivbordet och tittar ut, började skriva det här halv tio i morse.

Alkohol: Nada
Mänsklig beröring: Niente

Thursday, March 8, 2007

Rapport #34

Hej Diana.

Dimmigt men ljust ute. Det har varit dimmigt i flera dagar. Eller så är det jag som börjar se allt sämre.

Smyger omkring i hotellkorridorerna med min vinröda morgonrock fladdrande likt en mantel efter mig. En hemlig agent i fiendeland, en spion, avskuren från hemland och högkvarter. Det älskande paret har åkt. Det bor en ensam tant strax under mig. Hon äter på fasta tider och lämnar sällan hotellet. Jag undrar vad hon gör här?

Hon kanske undrar vad jag gör här? Vad gör jag här?

Har gjort en lista på saker jag ska göra: ta mig längre in i kattvinden. Det krafsar därinne. Kanske råttor. Köpa en uppsättning bra pennor. Sedan blev det inte mer.

Endast vatten på flaska
Mänsklig beröring: Nix

Wednesday, March 7, 2007

Falska profeter

Hej Diana.

Tog ledigt från översättandet igår och satt istället i hotellbaren och tittade på fotboll. Vaknade mitt i natten och gjorde några ändringar. Ikväll spelar Manchester, men jag har egentligen varken tid eller råd att hänga i baren igen.

Idag var jag ute och blev påflugen av en av Vattenbärarna, någon lokal sekt, som ville ge mig en symbolisk liten flaska vatten och ett informationsblad och jag avböjde vänligt men hon propsade och följde efter mig, nästan hela vägen till hotelldörrarna. Till slut blev jag tvungen att vara otrevlig mot henne och efteråt tyckte jag att alla tittade misstänksamt på mig och i hissen upp till mitt rum stod en farbror i grå tweed och undrade om jag "var med" ... Jag ska aldrig mer lämna mitt rum. Åtminstone inte under the influence.

Har inte fått brevet från James än.

Den nya kökschefen lagade svenska köttbullar, enkom för mig.
1x Dry Martini, 2x 50cl Böhmiskt fatöl, 1x 4cl Ardbeg whisky
Mänsklig beröring: 2 x manligt handslag, klapp på höger axel

Tuesday, March 6, 2007

Seeteufel

Hej Diana.

Somnade 02:42 och vaknade 06:30, utvilad. Har kört fast i arbetet, men det är bara en mindre gordisk knut och när jag väl löst upp den så är allting klart. Skulle behöva ett litet svärd. En kökskniv kanske. Det handlar om allt som allt fyra sidor som har reviderats i efterhand och det blir ett glapp, en glitch, mellan de två versionerna, några detaljer som jag inte får ihop.

Märkligt, mitt liv befinner sig i exakt samma läge, samma predikament.

Vädret idag ser ut som i Hill Street Blues. Har sett en kostym som jag funderar på att gå ut och köpa. Vet fan inte hur mycket pengar jag har på kontot. Har inte kollat på flera veckor.

Hamburgare med chevre
3 x 6 cl. vodka on the rocks
Mänsklig beröring: Ingen alls

Monday, March 5, 2007

Ingenstans, all aboard!

Hej Diana.

Har varit hos en läkare, Dr. Meisner. Det var tydligen inte så smart att självdosera arsenik, men min europeiska sjukförsäkring fungerade felfritt. Och det är ingen fara med mig, jag arbetar. Gjorde flera sidor klara igår och jobbade till sent in på natten. När jag kände mig färdig tog jag en nattlig promenad genom gränderna. Jag trivs bäst när jag inte möter någon. Men helt ensam är man förstås aldrig.

Jag skickar snart över ett utkast. Pusselbitarna börjar falla på plats.

Idag checkade två nya gäster in. Kvinnan hade en vit kappa och påminde om Edie Sedgwick och mannen hade långa smala ben och bar på en gitarr. Visst låter det som en film av ... Godard?

1 fl rött vin (Saintsbury Garnet, pinot noir)
Mänsklig beröring: Stetoskop mot bröst och rygg, kalla händer

Thursday, March 1, 2007

Dimma och honungsbin

Hej Diana.

Ny månad. Jag har förskottsbetalat rummet fram till sista mars. Jag måste erkänna att jag kastas mellan känsloextremerna här, ena dagen orkar jag inte, dricker vodka istället för att arbeta, andra går jag upp tidigt och sitter framför datorn och manushögarna och böckerna hela dagen och arbetar effektivt och energiskt. Jag vet inte längre vad jag håller på med. Jag har inte räknat sidor på länge, jag tror att jag har gjort tvåhundra sedan förra paketet.

Nog om mig och min huvudvärk. Jag läste i morse att honungsbina har försvunnit från USA. De har lämnat sina bon men inte kommit tillbaka. Visst är det väldigt oroväckande och väldigt, väldigt poetiskt? I love it.

Har fått en inbjudan till Frankfurt. Och ett mejl från James.

De håller på att fixa något ute på floden, det står något slags metallburar på en lång rad, en kilometer kanske, på vattnet, och i morse när jag gick ut för att köpa cigariller var de insvepta i vit dimma. Allting runtomkring var borta, husen och stränderna osynliga, och de där burarna av metallstänger och krysstag dök upp ur dimman som någonting ur Kurosawas drömmar. Om jag ändå hade haft en bra kamera.

1/2 fl rysk vodka
Mänsklig beröring: Minns inte