Hej Diana.
Dimmigt men ljust ute. Det har varit dimmigt i flera dagar. Eller så är det jag som börjar se allt sämre.
Smyger omkring i hotellkorridorerna med min vinröda morgonrock fladdrande likt en mantel efter mig. En hemlig agent i fiendeland, en spion, avskuren från hemland och högkvarter. Det älskande paret har åkt. Det bor en ensam tant strax under mig. Hon äter på fasta tider och lämnar sällan hotellet. Jag undrar vad hon gör här?
Hon kanske undrar vad jag gör här? Vad gör jag här?
Har gjort en lista på saker jag ska göra: ta mig längre in i kattvinden. Det krafsar därinne. Kanske råttor. Köpa en uppsättning bra pennor. Sedan blev det inte mer.
Endast vatten på flaska
Mänsklig beröring: Nix
- Anteckningar från ett spökhotell 1888-2007 -
No comments:
Post a Comment