Någon knackade på min dörr i natt. Vet inte vad det rörde sig om, men jag var oförmögen att resa på mig. Något slags halvvaket drömtillstånd. Paralyserad under lakanen, blicken i taket. Det kan förstås ha varit på dörren mittemot. Jag drömmer om lång, avslappnad sömn.
Har ägnat hela dagen åt en enda mening: In a recurring dream of mine I drive through my old neighbourhoods; the woods, the school and the river. Vet inte varför, men jag får ingen rätsida på den. Det är något konstigt med den, eller så är det något konstigt med mig. Har suttit en hel dag, från grådisig morgon till orangegul kväll, och stirrat på en och samma mening. En hel dag har smugit förbi. Och så har mina händer börjat skaka. Nästa mening lyder: Everyone's present, yet no one's there.
Vi närmar oss deadline, jag ser ljuset i slutet av tunneln ... eller om det är ett godståg. Tally-ho.
Tally-ho, tally-ho ikväll ska jag äta en dront. Om du har vägarna förbi kan jag rekommendera de chevrefyllda lammfärsbiffarna.
Alkohol: 1/2 fl vin i smyg
Mänsklig beröring: Nichts
No comments:
Post a Comment